 |
|
| Dietistens
kompetensområde |
• Individuell
nutritionsbehandling i samråd med läkare
• Utredning
• Föreslå och utforma behandling
• Uppföljning |
|
| Prostata
cancer |
| • Prevention
– Vad kan vi bevisa idag! |
|
| Matens
roll vid etablerad cancer sjukdom |
| • Nutritions
behandling – undernäring |
|
Prevention
Sambandet mellan cancer och kost har länge debatterats |
• Hypotes: Prostatacancer
är betydligt vanligare i Västvärlden än i östra
Asien. Östasiater som flyttar till USA får efterhand ökad
risk för prostatacancer. Migrationsstudier
• Miljöfaktorer,livsstil, kostfaktorer? |
|
| Övervikt
och cancer |
• Ett stort antal
studier har visat att övervikt ökar cancerrisken – matstrupe,
tjocktarm, livmoder, njure. (Nat Rev Cancer.2004)
• Inga studier som visat något klart samband mellan övervikt
och prostatacancer men ett högt BMI har relaterats till
en ökad risk att dö av sjukdomen när man väl
har fått prostatacancer. (Cancer.Epub
12 nov 2007)
• ”En hälsosam livsstil som medför normalvikt och
god insulinkänslighet förefaller minska risken
för cancer hos såväl män som kvinnor,
och bland män minska risken för progress av prostatacancer” |
|
| Soja |
•
Prostatacancer är ovanlig i asiatiska länder som Kina och Japan.
• Soja innehåller isoflavonoider (veg östrogena steroider)
• Vissa studier har visat att isoflavonoider utövar hämmande
effekt på human prostatacancer. |
|
Socialstyrelsen
”Nationella riktlinjer för prostatacancersjukvård” |
| •
Anser att det inte finns vetenskapligt underlag för att isoflavonoider
och vit D minskar risken för att få prostatacancer. |
|
| Råg |
•
Innehåller lignaner (växt östrogener)
• Tillväxt hämmande effekter på prostatacancerceller
hos råttor (Prostate
1998)
• Finska studier påvisats att förekomsten av prostatacancer
är lägst
i nordöstra delen av landet – hög konsumtion av rågbröd. |
|
Kosthypotesen
för
utveckling av prostatacancer |
| |
|
Forskningen
kring kost och cancer
befinner sig alltjämnt i ett tidigt skede |
|
| Patienter
som inte riskerar att gå ner i vikt |
• Ofrivillig
viktnedgång är ovanlig hos patienter med
- Bröstcancer
– icke spridd
- Malignt melanom
– icke spridd
- Prostatacancer
– icke spridd |
|
| Matens
roll vid etablerad cancersjukdom |
Mat
eller enskilda livsmedel kan inte bota cancer
Däremot kan kostbehandling leda till: |
•
Minska besvär kopplade till sjukdom eller behandling
• Öka livskvaliteten
• Förlänga livet |
|
| Undernäring
och cancer |
•
Så många som 20% av alla cancer patienter dör av undernäring
istället för av sin sjukdom.
• Kostbehandling förlänger inte lidandet utan skapar bättre
livskvalitet.
”Patienten
ska dö av sin sjukdom inte av svält”
Ottery
FD.Sem in Oncol 1995 |
|
| Patientens
upplevelse av kostsituationen |
• ”Vet
att jag måste äta men kan inte”
• ”Sugen på något ena stunden men klarar inte av
att äta det när det serveras”
• ”Alla tjatar på mig att jag ska äta”
• ”Jag har försökt att gå ner i vikt tidigare
så att tappa ett eller annat kilo spelar ingen större
roll” |
|
| Varför
går man ner i vikt av cancer? |
•
Aptitlöshet
- Fysiologiskt
• Infektionssvar på tumören
(cytokiner)
• Anorektiskt tillstånd pga. Svält
- Psykologiskt
• Depression
• Stress
• Illamående, kräkningar, diarré, förstoppning,
sväljsvårigheter.
- Biverkning av behandling
- Pga. tumören i sig, dess placering, tumörproducerade
ämnen
• Smakförändringar
- Biverkning av behandling
- Svälttillstånd |
|
| Varför
går man ner i vikt av cancer? |
•
Ökad energiförbrukning
• Ökad muskelnedbrytning
• Förträngningar i mag-tarmkanalen |
|
| Vilka
mål ska nutritionsbehandlingen ha? |
•
Målen sätts i samråd med patienten
• Avgörs av patientens tillstånd (kurativ, palliativ behandling)
• Exempel:
- Viktuppgång
- Viktstabilitet
- Ökad livskvalitet (orka med att ta farväl av sina
nära mm)
- Minska obehag kopplade till behandling och sjukdom |
|
| Nutritionsinsatser |
• Öka intag av energi och näringsämnen via vanlig mat
• Förändring av konsistensen på maten
• Nutritionsprodukter per os
• Enteral nutrition
• Parenteral nutrition |
|
| Mellanmål |
•
Matintag utan mellanmålsförstärkning
• Frukost: 1/2 port havregrynsgröt, äppelmos med mjölk;
1/2 smörgås med margarin, ost, paprika; kaffe
med mjölk.
• Mellanmål: 1 st Addera äpple
• Lunch: 1/2 port stekt fisk, potatis, kall sås; 1 glas
vatten; 1/2 port citronfromage.
• Mellanmål: 1 glas mineralvatten.
• Middag: 1/2 port lasagne, 1 glas lättöl; kräm
med mjölk.
• Kvällsmål: 1 kopp te, skorpa med margarin.
= 1200 kcal |
• Matintag med mellanmålsförstärkning
• Frukost: 1/2 port havregrynsgröt, äppelmos med mjölk;
1/2 smörgås med margarin, ost, paprika; kaffe med
mjölk.
• Mellanmål: 1 glas Addera äpple; digestivekex, smörgåsfett
och ost.
• Lunch: 1/2 port stekt fisk, potatis, kall sås; 1 glas
vatten; 1/2 port citronfromage.
• Mellanmål: Rulltårta med vispad grädde, 1 glas
mjölk
• Middag: 1/2 port lasagne, 1 glas lättöl; kräm
med mjölk.
• Kvällsmål: Varm choklad, 2 st snittar.
= 2000 kcal |
|
Öka
intag av energi och
näringsämnen via vanlig mat |
•
Öka måltidsfrekvensen
- Äta små portioner ofta
• Använda standardprodukter
• Naturlig berikning
- Grädde, smörklick, crème fraiché
mm.
- Äggula, ost mm.
- Socker, sylt mm.
• Berikningsprodukter |
|
| Förändring
matens konsistens |
•
Pga. sväljsvårigheter eller förträngningar
• Palliativt
• Vid illamående (OBS! även temperatur)
• Lättuggat
• Timbal
• Gelé
• Flytande |
|
 |
|
 |
Nyhetsbrev